Måndag.
Jag vet inte ens var jag ska börja. Dagen har varit egentigen inte varit särskilt händelserik, men oj så mycket jag har måstat använda hjärnan. Första intrycket av kursen och kursinnehållet gav mig panik - Hur fan ska jag hinna göra allt man ska hinna under dessa veckor fram till tentan om fyra veckor? Jag har redan börjat med en av 16 uppgifter som ska göras, vi ska ha gruppredovisning på fredag - Alltså redovisa inom studiegruppen. Som tur är verkar mina tre arbetskamrater vara lika panikslagna som jag, vilket gör att jag inte känner mig lika ensam om pressen.
Har suttit och läst och skrivit om cancer och allt runt omkring denna hemska sjukdom - symtom (vissa symtom gör ju så att man själv tror att man han cancer i nästan varje kroppsdel), orsak, undersökningsmetoder och olika behandlingsmetoder. Måste erkänna att jag tycker att det är otroligt intressant och jag tycker verkligen att det har varit två givande timmar, jag har lärt mig himla mycket! Men samtidigt är det himla tungt att läsa allt sånt på en och samma gång, jag känner ju till flera stycken som har haft cancer, och försöker föreställa mig vad de har gått igenom under tiden. Jag kan lova att jag har 100 gånger mer medlidande för dessa människor efter idag än vad jag hade tidigare - och innan kändes det nästan som att det va jag som var drabbad när jag fick höra att dessa personer drabbats av olika former av cancer, så förstår ni hur mycket medlidande jag känner nu? Fast nu gäller det ju att lägga allt på en "proffissionell nivå" och inte tänka allt för personligt! :)
Men till nånting mer positivt. Jag tror jag hamnade i en perfekt arbetsgrupp! Vi träffades i ca 15 min efter att lektionen slutade och vi skrattade och skämtade redan då, så jag tror att detta kommer bli asbra (trots lite panik över vad som ska göras)!
Kalla mig inte slö för att jag skriver ett inlägg istället för att plugga, min hjärna tar inte in mer information just för tillfället. Jag har bokstavligen matat in information sen jag åt lunch. Sebbe slöar bredvid mig, han har kollat på prison break sen jag började plugga - han är lat!
Jag kände att jag var på bra humör när jag slutade skolan idag, så jag orkade inte stressa för att hinna med den första bussen, utan gick bort till buketten och köpte en ros till Sebbe "bara för att" och gick sen till busshållplatsen och ställde mig för att frysa en stund.
Well. Tror jag ska ta en bensträckare och göra kaffe och sen fortsätta fram till middagen! (Tror mina dagar kommer se ut så här ett tag framöver ;))
CIAO!
naw.. en ros "bara för att".. :) seee gulligt..